Nyårslöfte

Det här inlägget kan bli lite rörigt.

Min kloka mor har ett citat på jobbet som säger att "om man gör som man alltid har gjort får man vad man alltid har fått". Visst blir allt så självklart när man ser det så. Jag tycker att jag stressar upp mig så för småsaker. Oroar mig för helt banala saker. Det blir mitt nyårslösfte att hitta ett lugn, ett sätt att koppla bort de som inte betyder något. Jag måste bryta mönstret och göra någonting annorlunda, kanske är det något mycket litet som krävs.

Istället för att sitta här och njuta av filmen på tv (Dorian Gray för övrigt, mycket bra) sitter jag och tänker på att det är läggdags, att det är fullt med disk i köket, att jag inte kommer komma i sängs för än sent, att jag kommer vara trött när jag vaknar, att jag kommer vakna upp till disken... Varför bry sig? Strunt samma. Filmen är bra. Disken kan vänta.

Hur gör man? Idag gick jag till stan för att shoppa lite på rean och det var hemskt. Så fullt med folk att det inte gick att vända med vagnen. Köade i 20 minuter till provrummen och ytterligare 15 till kassan. Efter ett par timmar var jag helt slut. Bortom stressad.

Hur o hur.

Argsint

Kan ni förstå min lycka när de hade "Jane Austen celebration" på BBC2 hela dagen igår! Långfilmer och dokumentärer. Perfekt dag att stanna inne med förkylning och pms. Det är bara min stackars familj som får se den här sidan av mig, men jag blir så arg. Vansinnigt arg på allt och alla! Någon hade lagt sin återvinning i vår soptunna och jag bokstavligen pyste av ilska. Skrev en väldigt arg lapp och satte upp...

Lite Austen lugnade ner mig men på eftermiddagen när Jacob förstörde min oljemålning jag jobbat timmar med blossade ilskan upp på nytt och jag var tvungen att gå ut och gå i ett par timmar. Själv. Idag får jag vara lite extra snäll.

Tror att vi ska fira jul med familjen Andrew idag. De har dock en förmåga att ställa in i sista sekund så man vet aldrig. Eventuellt tar jag mig en tur till rean i stan. Hittat en superfin vit och svart randig tröja med röda fåglar på som jag måste ha!

Årets julbord.

Supergod skinka som gått åt i ett naffs!

Chokladdoppade marsipannissar

Dopparedagen

Nu sitter ni med fulla magar och alla presenterna öppnade. Men då har vi hela julen framför oss! I morses öppnade vi paket och alla fick vad de önskade sig. Till Jacob köpte vi en brandbil och en traktor med gubbar och djur.

Ed kommer börja laga mat snart och ställa till med en enorm julbuffe som vanligt. Det är något stort marinerat lammkött pågång i ugnen och det kommer blir gör' gott det vet jag! Min egen skinka gjorde jag i förrgår, de engelska varianten. Kokade den i ett par timmar först i cider, äppeljuice, vatten, äpplen och kryddor. Sen gör man en glaze av senap, farinsocker, krydder och lite annat som man penslar på medans skinkan griljeras. Så mycket godare än det tradiotionella brödsmuletäcket. Receptet hittar ni här!

Årets pepparkakshus med riktiga fönster gjorda av gelatinplattor.

Juldagsmorgon.

GOD JUL TILL ER ALLA!

Bildlöst

Jag har dratt ut på att blogga de här vecka för att jag så gärna vill lägga upp en bild på julmyset och godiset som jag bakat. Men kameran ligger i bilen och minneskortet där uppe så jag och jag har inte kommit mig för att plocka ihop dem. Ni får föreställa er att vi sitter här hemma och julmyser. Idag ska granen upp och jag har gjort en extra sats pepparkaksdeg så att jag kan göra pepparkakshus i kväll. Ej glutenfri dock för den degen blir så spröd. Det är svårt att baka utan att smaka! Man glömmer bort sig så lätt...

Bara en vecka kvar nu. Än saknar jag julklappar till Ed och Jacob + Angelicas pojkar som vi ska åka till på julafton + Andrew och familj. Ajdå, det var en hel del.... Det är så fasligt dyrt med jul!!!

Fredagsmys

Lungt och skönt det är hemma hos mig just nu. Jag sitter kvar vid middagsbordet och drar mig efter kvällsmaten. Jacob tittar på barnprogrammen och Heather ligger här under bordet och gnager på ett ben.

Jag kanske alltid ser lugn och samlad ut men sanningen är att jag stressar upp mig ofta nu för tiden. Rutiner är absolut nödvändigt för att få det att gå ihop utan att hunden blir uttråkad och äter upp en sko (som hände i morses, önskade bara att det vart min och inte Eds som han behöver till jobbet...) eller Jacob blir grinig och ställer till med hyss och drama. Jag är bara så hemskt dålig på det här med rutiner. Ibland glömmer jag att äta frukost, ibland duschar jag på kvällen, ibland på morgonen och ibland inte alls. Jag glömmer att borsta tänderna och allt möjligt annat som borde vara rutin nu vid 23 års ålder. Det är det som blir så stressigt. Plötsligt är klockan halv 2 och ingen vettig lunch har vi haft och det har redan gått över Jacobs sovtid.

I den perfekta världen ser vår dag ut såhär:

7.30 Vakna
8.00 Alla tre (jag, Jacob och hunden) äter frukost.
8.45 Ut på promenad i en halvtimme!
9.30 Väcka Ed.
10.00 Jag är redo, Jacob är redo, Ed käkar frukost.
10.15 Iväg! Ed till jobbet och vi till lekgrupp.

12.00 Lunch hemma.
13.00 Tupplur för Jacob.
15.00 Ut på promenad i en timme.
16.30 Laga mat. Äta. Diska.
19.00 Gör Jacob redo för sängen.
19.30 Jacob sover.

22.30 Jag sover.

Någonstans på eftermiddagen vill gärna Ed bli hämtad eller skjutsad tillbaka igen.
Det krävs inte mycket för att rubba det här schemat, och det är väl inte hela världen så länge det inte helt glider ur vägen och det blir totalt kaos. Då alla är hungriga och trötta vid fel tid.

Ja, så ser våra dagar ut om allt går som det ska. Det gjorde det inte idag. Men det är lugnt, vi har ju imorgon också. Nu är klockan 6, dags att diska.

Julstök

I dag har vi fått mycket gjort! Vi har köpt ytterligare ett par julklappar som ska skickas till Sverige. Kommer de bara iväg innom de närmsta dagarna borde de komma fram i tid till jul!

På eftermiddagen har vi varit barnvakter åt lille Damien och förhoppningsvis kan de ta Jacob i några timmar i morn kväll för Ed vill bjuda mig på dejt! Han är mycket mer romantisk än vad jag är...

Jacob hjälper till att baka pepparkakor!

Äta deg...

Jacob och Damien leker tillsammans.

Så gulliga! Båda två pratade i var sin ände.

Det är du och jag

De här veckan känns det som om vi varit ovanligt osociala jag och Jacob. Alla andra är sjuka! Ingen kom till lekgruppen i onsdags för alla sitter hemma med sina hostande snörvlande barn. Min kompis kom inte heller till den andra lekgruppen igår för hon är sjuk. När jag ringde hörde jag inte ens vad hon sa så rosslig va hon.

Ingen är frisk nog att gå idag heller. Nähepp, det är du och jag idag igen Jacob. Vi ska nog ändå ta oss iväg till biblioteket och låna lite nya godnattsagor. Eventuellt köpa julduk? Och framkalla lite fler bilder till julkorten.

Hoppas att jag hinner göra en pepparkaksdeg så kan vi baka i morgon!

Livspussel

Idag har jag fått massor gjort! Önskar att jag kunde få varje dag att gå ihop. Efter morgonrutiner och promenad skjutsade vi Ed till jobbet och jag och Jacob gick en snabb sväng på stan. Jag köpte ytterligare en julklapp så nu har jag två klara innan december. Har aldrig varit ute i så god tid! Det ser lovande ut.

Hem och lagade god soppa för oss till lunch. Ut på promenad med hunden, Jacob somnade i vagnen. På eftermiddagen målade vi juldekorationer tillsammans. Väldigt kladdigt men kul.

Sen lagade jag fisk med potatismos och krämig sås. Mums, Jacob tyckte också det var gott. Nu planerar jag julbaket. Vad för gott blir de i år? Ska jag verkligen göra ett pepparkakshus? Jacob kanske kan hjälpa till, det vore kul men egentligen är han lite liten för pyssel och bak.

Figurerna gjorde jag i trollera igår. Det blev lite mjuka men det gick ändå.

Bild från i lördags då jag var ute med vänner.

Utklädd

Det blev inget nytt så jag fick krafsa fram något gammalt. Med snygga skor till ser det lite bättre ut.

Ja utklädd eller uppklädd beror ju lite på hur man känner sig.

Ut ur dimman

Jag sitter och återhämtar mig efter en migrän episod. Min tredje. Började som vanlig huvudvärk, började må illa. Tog ett piller och värmde lite mat men urk vad illa jag mådde. Tur att jag lagrade migränpiller efter den senaste gången. Det blev långsamt bättre men betydligt bättre än att bara ligga och vänta på att det ska gå över vilket kan ta många timmar!

I morgon kväll ska Jacob få vara hos Andrew med familj i ett par timmar (vännerna som äger reptilaffären, men lugn bara lugn de har inga reptiler hemma. Bara två katter.). För jag ska gå ut och äta middag med mina vänner! Vi ser alla fram emot det och det har planerats länge.

Mitt dilemma är vad jag ska ha på mig!? Senaste "vinterklänningen" jag köpte var två år sen. Den har fettfläckar på sig... Men jag har inga andra alternativ! Ska jag kasta mig in till stan i morgon och köpa en fin topp kanske? Ingen ville va den som klädde upp sig för mycket så vi har väl enats om typ "casual". Men så få tillfällen jag har att snygga till mig tänker jag ta den när den ges!

God jul i god tid

Jag har försökt att få till en bra bild som jag kan göra ett julkort av. Mina krav är inte höga, en bild på Jacob och Heather tänkte jag kunde duga. Men det är omöjligt att ens få den i samma bild! Jacob ska ha kameran och Heather vill bara gosa så fort jag sätter mig ner. Jacob blir avis och daskar till henne. Ingen julstämning direkt!

Det kanske slutar med att jag skickar ut en glittrig tomte men jag har inte gett mig än.

Dagens bästa kort.

Kan du tala svengelska?

Nu när jag har bott här i över 4 år skulle jag nog påstå att min engelska är helt ok. Tillbringar man lite längre tid med mig hör man såklart en brytning som jag nog aldrig blir av med.  Men väldigt ofta blir jag misstagen för att vara polsk. Det hände senast idag men när jag jobbade hände det nästan dagligen. För de flesta är jag den första svensken de någonsin mött, vi är inte så vanliga här uppe. Människor som bara träffat mig ett par gånger blir ibland chockade över att jag inte är engelsk! Vilket jag givetvis ser som en fantastisk komplemang.

Reaktionen jag får när jag berättar för någon att jag är svensk är alltid posetiv. Folk är lite förvånade (de förväntade sig att jag skulle säga polsk) sen frågar de om snön och kylan men är genuint intresserade. När jag så läser inlägg om invandrardebatten tar jag det inte personligt. Det är väl inte mig de pratar om när de slänger ur sig att invandrarna kommer och tar alla jobb?

Engelsmännen särbehandlar mig. Alla invandrare är inte jämlika i deras ögon och jag har aldrig någonsin kännt mig diskriminerad eller särbehandlad. Min engelska kanske är bra nu men det har den inte alltid varit och den har bara blivit bättre genom att jag tog del av det engelska samhället för att de lät mig.

Poängen är att jag inte alls känner mig som den invandrare jag är. Bara själva ordet känns fel. Ordet är så negativt laddat, så fullt med underliggande betydelser och fördomar. Jag är en Englandssvensk helt enkelt.

Och idag kom solen

Nej, inte bokstavligt talat för det är en rå, kall och dimmig dag ute. Me efter regn kommer sol i den betydelsen att jag hade en hemsk dag igår.

Jag var trött efter att ha sovit dåligt med dum rethosta hela natten, men drog igång våra nya morgonrutiner i alla fall. När vi kom tillbaka efter morgonpromenaden släppte jag in Heather först för att komma in med vagnen som blockerade dörren. Men snabbt som attan hoppade hon över och kutade ner för gatan. Jag i panik sprang efter och ropade men förgäves. Hon tyckte detta var en jätterolig lek.

Heather sprang ut i vägen och blev påkörd av en bil. Inte överkörd men påkörd och hon fick en rejäl smäll. Trafiken stannade med ett tjut, hon sprang iväg och jag efter. Jag plockade upp henne och förutom att vara chockad och rädd verkade hon ok.

Själv försökte jag hålla mig lugn medans jag fick in alla i huset men gråtandes väckte jag Ed. Det var bara att ringa veterenären och registrera henne för att sen klämma ur mig att vi behöver en tid också för hon har blivit påkörd. Hemskt pinsamt. Vi hade bara haft henne i två dagar.

Världens sämsta hundägare gick till veterenären, lyckligtvis är Heather helt ok.

Så en bättre dag idag och alla mår bra.

Utökning i familjen

Jag och Heather sitter och slappar i soffan (jag vet, hon kanske inte borde vara i soffan men hon är inte så stor. Dessutom är det enda stället hon kan komma ifrån Jacob lite grann!). Hon är verkligen väldens keligaste hund. Så fort man sätter sig i soffan kommer hon och gosar sig intill. Helst ska hon ligga med huvudet i knät på en och bli kliad.

Vi hämtade upp henne igår men hon har verkligen gjort sig som hemma snabbt. Med Jacob är hon jättesnäll och tålmodig. Han springer efter och ska ge henne hennes ben hela tiden eftersom jag var noga med att visa honom att benet var Heathers och då tycker han att han är jätteduktig som lyckats hitta det (efter att hon gömmt det) och ger tillbaka det med stor cermoni. Han hittade hundmaten och matade henne med torrfoder. Heather nallade åt sig maten så försiktigt försiktigt från Jacobs små fingrar. Hon är verkligen full av kärlek och tacksamhet mot oss alla något som jag inte alls räknat med! Vi besökte henne fyra gånger innan vi adopterade henne så kanske hon kommer ihåg oss?

Det känns som om detta kommer att bli väldigt bra. Hon behöver träning att gå i koppel vilket inte är så konstigt med tanke på att hon hittades hemlös men i övrigt är hon inga problem. Jag övar när vi är ute och går och det går redan mycket lättare.

Hon har somnat här nu bredvid mig på sin filt. Det var en lång dag idag.

Kram från oss!

Hej igen!

Tjohoo! Vi har telefon igen internet är tillbaka. Visade sig att det var något fel på linjen men de har fixat det nu.
Så nu kan jag ladda upp den där videon jag nämnde.

Idag sitter jag hemma och är förkyld. Vila och mycket te för min del. RSPCA har inte ringt än och sagt om vi får hund eller inte. Ringer de inte idag får väl vi ringa.



Peek-a-boo!

Gnissel

Nog för att jag är lite allmänt omotiverad till att blogga men så är vårt internet så segt dessutom. Jag gjorde en rolig liten filmsnutt på Jacob när han lekte men jag vet att det skulle ta mig hela dagen att ladda upp den. Omotiverat.

Men jag kommer nog igång snart. Om inte annat måste jag ringa vårt bredbandsbolag och klaga lite. Det går inte ens att se videos på svt play och youtube laggar tills man blir galen!

Internetsvacka

Jag har inte riktigt kommit tillbaka till mina internetvanor efter att vi kom hem från semestern. Till exempel har jag inte varit inne på facebook på flera dagar. Det är inte det att jag inte orkar bry mig eller orkar skriva något kreativt. Jag bara glömmer bort hela tiden för det är inte prioriterat.

Men jag kommer nog tillbaka snart när tristessen sätter in. Just nu är nuet så trivsamt att jag hellre befinner mig här.

Fel av mig

Grymt besviken. Guy Fawkes är ju inte för än nästa helg! Så idag, ingenting. Vi har promenerat, ätit köttbullar med mos och nu är dagen nästan slut.

Det var den lördagen det.

Vår lilla buse

De senaste två dagarn har vi mest fikat så inte så mycket spännande att berätta.
Idag är det Bonfires Night, det har med Guy Fawkes att göra, han som försökte spränga upp parlamentet för några hundra år sedan. I hans minne gör man en jättebrasa och skjuter fyrverkerier.

Så ikväll ska jag och Jacob iväg på något sådant. Ska bli kul för jag har aldrig firat denna brittiska högtid förut!

Jag undrade vart vår lilla buse tagit vägen...

och jag hittade honom i köksskåpet!

Home Sweet Home

Så hemma i York igen. Det kändes skönt att få sova i sin egen säng och hela familjen tillsammans igen!

Här kommer lite bilder från vår resa:

Hemma hos pappa i deras stora trädgård. Jacob var

så glad när jag visade honom blåbärsbuskarna!

Surt?

Han fick Kevins gamla vinterjacka och en massa kläder,

tack!

Bus i soffan xxx

Lek med morfar.

I Mariestad...

I Turkiet! 

Första halvan av veckan var underbart solig och varm.

Jacob lekte i sanden och badade i havet.

Poolen. 

Hotellet var jättefint!

På hotellet, mellan lägenheterna.

Åkte till Alanya på mammas födelsedag där vi 

bjöd henne på restaurang.

Brodern min.

Tack mamma för en fantastisk semsester

och allt kul vi hade tillsammans!

Se åkte vi tillbaka till Sverige och stannade i Mariestad ett par dagar till. Vi besökte Sofia och hennes lilla Sam på 7 veckor, så gullig! Så träffade vi Lisa och gick och fika. Hon hade stickat en jättefin liten mössa till Jacob i mjukaste ull. Alltid lika roligt att ses!

Sista kvällen hemma hos pappa kom hela familjen, god mat och god stämning. Synd att inte farfar kunde komma. 

Och nu hemma! Idag har vi träffat vänner på stan, fikat och gått till parken. Vår vanliga vardag...

I Svearike!

Nu sitter jag hemma i pappas kök och bloggar. Resan gick bra trots min dundertabbe. Mobilen hade givetvis dött under natten så jag vaknade inte för än Ed kom (direkt från jobbet) klockan fem på morgonen och skulle köra oss till flygplatsen tillsammans med Andrew. En riktig klassiker. Men det gick bra ändå, allt var ju färdigpackat, matsäcken gjord dagen innan och Jacob hade sovit i mjukisbyxor. I hasten glömde jag dock Jacobs barnvagn. Det har löst sig ändå, vi fick låna Kevins gamla.

De leker så fint Kevin och Jacob. Kevin är "stor kille" och ser efter så att Jacob inte klättrar upp för trappan eller ser på för "farliga" filmer. Jacob stortrivs i trädgården där man kan plocka äpplen från träden och föreställ er hans lycka när vi visade honom blåbärsbuskarna! Hans absoluta favorit.

Synd bara att inte Ed är här med oss. Allt blir så mycket roligare när daddy är med!

Minne som en guldfisk.

Jag måste få skriva ur mig lite frustration. Det är mig själv jag är arg på. Idag glömde jag av en jätteviktig grej. Jag missade Jacobs vaccinationstid. Han måste vaccineras innan vi åker till Turkiet. Grejen är att jag hade veckor på mig att fixa detta, men glömde av det gång på gång så det blev i sista stund som vanligt.

Men hur kunde jag? Något som var så viktigt. Jag glömmer saker hela tiden. Stora som små, livsviktiga som stunt det spelar ingen roll. Jag kan gå till affären för att köpa bröd och komma hem med mjölk. Biblioteksböcker är omöjligt. Det fattas alltid något hemma, mjölk? Nej oj då det glömde jag visst. Tandkräm? Näe det har vi inte. Tvätt, bokingar, telefonsamtal, ja allt. Jag har skickat iväg brev utan adress på... Om jag får för mig att äta nyttigt från och med nu efter en söt sliskig vecka kommer jag glömma av det efter några dagar och baka muffins. Rutiner har jag inga för de kommer jag inte ihåg. 

Minnet är väldigt selektivt och saknar helt prioriteringssystem. Trots att jag mycket väl vet hur mitt minne fungerar följer jag inte reglerna. Skriver jag inte ner något kommer jag aldrig ihåg det! Jag minns i bilder. Alla nummer alla tider och födelsedagar är i bilder. Problemet är när jag glömmer att skriva ner saker. Och man kan inte skriva ner allt, "koka kycklingen för den går ut i morn". Jag skulle ha ett hus fullt i post-it-lappar.

Finns det bot för glömska människor? Jag skulle kunna skaffa mig en almanacka. Men den glömmer jag att skriva i. Sen glömmer jag att titta i den.

Och nu glömde jag bort vad det var mer jag skulle skriva...

Ut på Äventyr!

Jag och Jacob är uppe tidigt idag. Vi har redan klätt oss, packat matsäck och ätit frukost. Snart ska vi åka till Newcastle med tåget och hämta ut mitt nya pass. Vet inte riktigt hur jag ska lyckas underhålla Jacob i två timmar på tåget men det blir nyttig träning inför söndag då vi åker till Sverige! Han vill ju helt springa omkring och upptäcka världen.

Kanske tar jag någon bild? Det var ju ett tag sedan...

Busy days

Jag och Jacob gick till en ny lekgrupp i morses men en kompis. Efter bara tio minuter hade Jacob trillat över med en liten stol, slagit i huvudet och lyckats fastna med sitt lillfinger vars nagel blev blå och öm. Vi fick fylla i en rapport om olyckan och det var ett väldigt tjå.

Gick hem. Åt lunch.
Åkte till reptilaffären, skaffa ödlemat.
Hem och vila för hela familjen.
Laga mat. Stora italienska köttbullar i tomatsås med spagetti.
Skjutsa Ed till jobbet. Han kommer på att det är i morgon han ska till ambassaden så jag åker till tågstationen men har inte med mig numret. Åker hem. Åker till mataffären men där kan man inte kopiera, går till nästa, kopierar pass. Åker till tågstationen igen, hämtar tågbiljetter.

Åker hem.
Lägger Jacob.
Går och köper mer el och gas.

Nu ska jag bara diska. Pju. Vilken dag. Vilket fläng.
Sen ska jag jobba lite på ett projekt och ringa människor.

Kanske en kopp te också.

Tekniska problem

Så, sladden till datorn pajja. Datorn dog och vi har varit utan internet i typ en vecka. Men så idag köpte vi en ny sladd och hej hopp nu är jag tillbaka!

Tänkte bara säga det. Nu måste jag kolla tågbiljetter och viktiga grejer.
Vi hörs i morn!

xx

And here's a little something I prepared earlier...

Har precis kommit hem. Jacob har inte haft många bra stunder idag. Vi gick till biblioteket och mötte upp med den polska tjejligan (Agnes, Wioleta och Magda) och deras barn. Jacob vrålade i parken och var mest missnöjd hela tiden. En tand kom igenom förra veckan men han har fortfarande en stor svullen böld på nederkäken. De vekar som om alla kommer på en gång!

Vi spontanlunchade hemma hos Agnes. En kvinna som rör ihop en enkel rökt makrills mousse att ha på frans baguette med en fräsch spenat och tomat sallad med dressing. Vi drack två kannor citronte och efteråt följde sockrade munkar från bageri och chokladpraliner. Tänk om jag skulle bjuda hem henne till vårt hem. Vad skulle jag bjuda på då, bryggkaffe och hushållsost!? Gott var det i alla fall.

Jacob som är överkänslig som det är var minst och stackar'n blev knuffad och puttad, slagen och petad på. Man kunde kanske önska att de höll bättre koll på sina barn så de INTE slogs än att jag ska behöva vara på ständig vakt så att inte Jacob får en pinne i huvudet...

An Italian Feast

Vi hade middagsbjudning idag igen. Ed hade bjudit hit sin vän Carlos, en karesmatis italienare som ser ut som tv-spels Mario. Vi åkte och handlade en fasligt massa mat. I affären stötte jag på Tatiziana en italiensk kvinna och hannes son Valter som jag mötte i lekparken ett par vekor sedan. Vi bjöd in dem också.

De lagade mat och vi åt hela dagen. Först anti-pasto med lufttorkade skinkor, salami, ostar och grejer. Sen lammkotletter med grönsaker, sallad och tomatsallad med mozzarella. Sen ytterligare en rätt med lamm kokt i ugnen med potatis och tomatsås.

Jacob och Valter busade och hann bli bästa vänner. Jag och Tatiziana satt och prata mellan rätterna. En mycket trevlig dag. Nu har jag driver med disk att ta hand om...

Rätt nummer två av tre.

En Ny Uniform?

Idag har vi haft fint besök av Angelica med familj. Hela kvällen igår slavade jag i köket och kokade ihop två lasagner. I morses bakade jag en brownie och städade hela huset. Det var lyckat! Ungarna busade vilt och alla åt sig proppmätta. De är mitt uppe i att flytta så Angelica kom med en enorm säck med kläder som rensats ur. Det kom lägligt eftersom Jacob gått igenom en tillväxtspurt nu på sensommaren. Nu har han gott om kläder och fick ännu fler rutiga skjortor...

Han växer upp så snabbt min lille bebis!

Den rutiga skjortan kommer att bli Jacobs signatur plagg.

En Hängig Fredag

Dagen blev inte alls sådär mysig som jag tänkt mig. Jacob hade en hemsk natt, han har några stora tänder som är i sista stadiet nu och han skrek av smärta. Stackarn fick sova med oss men vaknade klockan sex "Jättekul, här ligger ju mamma och pappa! Upp och hoppa!"

Vi kom iväg till lekgruppen i alla fall. Sen kunde inte kaffevännen komma och det började regna. Jag hade glömt ta med regnskydd och Jacob fick äta sin smörgås i vagnen på vägen hem. Äsch då. Nu hör jag hur han vaknar upp efter sin tupplur så vi får hitta på något kul. Vi har hela eftermiddagen på oss att vända den här dagen!

Mer bus och lek

Vi promenerade iväg till parken efter lunch, den som ligger 40 minuter bort. Det var en kall höstdag idag. Jacob busade med sina vänner och vi mammor prata strunt. Vi gick hem till Wioleta och drack te. Jacob uppför sig så väl när vi är borta, river inte ner allt, försiktig med grejer och snäll mot andra barn. Tyvärr blev han knuffad och slog sig så han blödde lite samt slagen med en leksakshammare i huvudet. De leker rätt tufft pojkarna! Lyckligtvis är det glömt efter ett par minuter. Jag är inte heller allt för överbeskyddande utan låter de leka ostört.

I morgon går vi till lekgruppen igen. Kanske en kaffe på eftermiddagen. Inte allt för stressigt.

Far och son busade i morses <3

Multitasking

Mamma ledig.

Ett Samlarobjekt i Smyg

Jag är allt för att bejaka barnet inom mig (därav luggen?). Något som alla barn gör är att samla på grejer, någonstans går sen en cool samling över till nördig och vuxna som samlar på saker känns ofta lite obekvämt. När jag var liten samlade jag på en hel drös med grejer, så som:

• Fina stenar (hade bara 5-6 stycken dock)
• Små glas figurer och andra småpryttlar som stod i en hylla med massor små fack i.
• Bokmärken
• Brev och vykort - samlar fortfarande på allt jag får!
• Servetter. Har två skolådor med udda servetter liggandes någonstans hemma hos mamma.

Det kan lätt gå lite för långt...

Som vuxen får jag samla lite i smyg. Under diskhon i en glasslåda ligger en samling med kinderägg figurer jag sparat de senaste året/åren. Jag har några regler som att jag inte sparar dubbletter och inget av de som måste byggas ihop till konstiga snurror, flygmojenger och sånt. Bara figurerna.

Det var när jag var gravid som jag fick ett sånt plötsligt sug för kinderägg igen och se dess har jag inte kunnat hålla mig. De är så barnsligt roliga!

Mina små figurer

Mina Projekt

Jag sitter och jobbar med lerfiguren som ska blir Lightning McQueen till min senaste beställning på decorerad fotoram. Samtidigt som vi ser på den här filmen.

A work in progress.

Så Det Så!

Ed sa att min nya lugg gör att jag ser mycket yngre ut. Nästan lite barnslig.

De jör den inte als de!!!
Vrålade jag och sparkade vilt på golvet.

På Tal Om...

När jag handlade i min lokala matbutik idag möttes jag av en stor trave med mince pies. Det är en engelsk delikatess som äts på jul. Små minipajer med en kladdig, söt och kryddig fyllning med torkad frukt.

Känn på den lite.
Mince pies i september, utgångsdatum 11:e november. En och en halv månad före jul.
Haha! Nu har det ju bara gått för långt...

Jag gjorde fullkomligt bort mig när jag efter flera år här

fortfarande trodde att det var en minimatpaj, "mince" 

som i "minced meat" - köttfärs! 

Något Att Se Fram Emot

Jag sitter här lite tafatt i soffan och vet inte vad vi ska hitta på idag. Ed var tvungen att rusa iväg. För en gång skull har jag tvättat ikapp alla korgar och högar så inte ens det har jag att göra. Sitter och tänker på vår stundande Sverige resa som jag visst inte berättat något om än!

Min kära mor fyller jämt i oktober och ville bjuda med mig och min bror på semester till Turkiet (och Jacob så klart). Det går så bra så. Evigheter sedan jag var utomlands så ser verkligen fram emot att få lite färg på min bleka, snart genomskinliga, hud.

Åker till Sverige den 9:e oktober, en söndag sen Turkiet den 12:e i en vecka och åter till England den 23:e. Senaste besöket var i mars så det är så dags igen! Besvärlig packning denna gången, både vinter och sommarkläder måste med...

Snart kommer vi!

Genustänk i öst och väst

England är långt efter när det gäller jämstäldhet, ett halft århundrade eller så. En pappa får bara två veckors föräldraledighet för att ta ett exempel. Men där finns en debatt, en ganska tyst debatt dock. Däremot finns det inte någon som har något att säga när det kommer till genus och könroller hos små barn. I Sverige är det lika politiskt laddat att klä sin lilla flicka i en rosa volanklänning som att gå runt i en t-shirt med Sverigedemokraterna på! Bloggare som Lady Dhamer är kända just därför och lägger upp bilder på sin son i Hello Kitty strumpor. Min favoritbloggare SaraLovisa klär sin son i rosa byxor.

Här finns en tydlig blå pojkavdelning och en rosa för flickor även för nyfödda. Själv tycker jag inte att själva färgen spelar någon roll, sålänge plagget är praktiskt. Men karaktärerna som går hand i hand stör mig. För att ge ett exempel tar jag Next. En stor kedja som säljer kläder för alla åldrar, skulle kunna jämföra den med Kapphal. Detta är får deras hemsida:

"Find an amazing collection of fashion for younger girls online at next.co.uk. Buy now!"

"Keep your little adventurer trendy and warm this season with practical, cool and durable clothing."

Hm, finn fem fel.

Allra mest stör detta mig när det kommer till leksaker. I en engelsk leksaksaffär finns det två versioner av allt: en färgglad och en rosa. Stackars dessa flickor som tvingas åka runt i sina rosa barnvagnar i sina rosa kläder och enbart leka med rosa leksaker. Hur ska det kunna vara stimulerande för små barn? En rosa tröja, visst vad spelar det för roll, men rosa kök/pianon/bollar/tält... Varför!? Även för de allra minsta bebisar som älskar färg.

Bilder tagna från Early Learning Centre, en av de största tillverkarna av leksaker:

 

Ett rött piano, ett rosa med blommor.

(Notera att flickan har klackskor på sig...)

 

En rosa elgitarr, en röd.

 

Jag tror ni förstår vad jag försöker säga här...

Och avslutningsvis här kommer en bild på höstterminens senaste mode inom regnkläder för små busiga flickor:

Rosa rosetter på gummistövlarna, 

oerhört praktiskt.